Framme!

Hejsan, hoppsan! Nu har jag varit framme i drygt 5 dagar nu. Jag skall ta det från början, från dag ett.

Det gick ganska bra. Jag reste från Göteborg till Istanbul. Där stannade jag på flygplatsen i drygt 5h. Det var ett stort flygplats med många saker att titta på. Visste ni att det kunde gå hur lätt som helst att shoppa upp 200 dollar. ”Poff”, sa det och så var min sedelbunt lite tunnare. Iofs så prakade jag på lite dyra saker. En flaska vodka, en flaska Baileys(!!) två flaskor parfym och lite turkiska delikatesser. Läs: supersöta, sliskiga och mjöliga godis i små paket. Sen tog jag en Frappino Vanilj (varning, väljd detta om du VILL få en smaklös sockerchock) på Starbucks och lånade samtidigt deras Wi-fi.

Sen var det dags för den långa flygresan till Asien. Det var ganska ok. Maten kunde ha varit bättre men man fick ta det som erbjöds. Planet stannade i Bankok för mellanlandning. Jag började lasta ner min handbagage och ryggsäck. När jag var på väg mot utgången såg jag en del asiater sitta kvar på planet. Då blev jag lite förvirrad så jag frågade flygvärdinnan. Ahh, man behövde visst inte gå av planet eftersom den lyfts igen om 45minuter. Där höll jag nästan på att göra bort mig. Så hon bad mig sitta ner på första klassen i några minuter för att släppa förbi alla som skulle av. Jösses, va sköna stolar det var. Och så breda och så långa avstånd. Jag kunde sträcka ut hela mig utan som helst problem. Lyyyyyx!! Jag njöt i hela FEM minuter. Sen var det dags att gå tillbaka till min plats igen. Även denna del av resan gick smidigt. Vädret var 30 grader sol. Lite för varmt för mig som var klädd efter svensk standard. Det var väldigt få vietnameser som skulle med det planet eller annat plan för den delen, för det var väldigt lugnt och man kunde gå igenom passkontrollen utan som helst problem…

…Fast det kanske berodde mer på att jag lade en 5-dollars sedel i passet redan. En ritual som man följer utan att våga ifrågasätta.